Emotionell intelligent personal
Hur ett visst förhållningssätt förmedlas till andra är minst lika viktigt som själva förhållningssättet som sådant. Vår erfarenhet säger oss att alltför detaljerade pedagogiska metoder ofta skapar problem just på grund av att de är svåra för personalen att ta till sig. Om inte personalen intuitivt förstår eller håller med om arbetssättet går det mesta förlorat.
Vi föredrar därför att hålla oss till så enkla pedagogiska riktlinjer som möjligt. Riktlinjerna ska beskriva ett förhållningssätt i grova drag och ge utrymme för personalen att sätta sin egen prägling på sitt pedagogiska arbete.
Det är för oss en förutsättning vid anställning att personalen samstämmer med och intresserar sig för de pedagogiska riktlinjerna som vi har satt upp. För att säkerställa detta är vi alltid mycket noggranna när vi rekryterar. Att endast anställa emotionellt kompetent personal är ett av våra huvudmål.
När vi anställer ny personal går vi främst på rekommendationer från personalen. Vi har utförliga anställningsintervjuer där vi undersöker om en person samstämmer med vårt emotionella förhållningssätt eller inte. När vi väl har bestämt oss för en ny medarbetar trappar vi upp ansvarsbördan successivt. Oftast får den nyanställda börja som vikarier med de enklaste arbetsuppgifterna för att sedan successivt öka arbetsbelastningen. När det är dags att anställa en person tillsvidare är det oftast någon vi känner sedan tidigare som vi vet har ett emotionellt intelligent förhållningssätt till andra.
Emotionell intelligent kommunikation
Den viktigaste kommunikationen inom emotionell omsorg handlar inte om språk, den handlar om icke verbal kommunikation. För oss är de kroppsliga gesterna och tonläget på rösten viktigare än de ord som sägs. En lugn och harmonisk individ har ett behagligt tonfall på rösten, mjuk ögonkontakt och ett lagom avstånd till den hen pratar med. Hen föredrar även att gå fram till en person istället för att stå på avstånd och skrika.
Den emotionellt intelligenta kommunikationen förmedlar inte någon detaljerad beskrivning, den förmedlar endast det enkla budskapet att det finns utrymme för andra att vara som de är. När det finns behov av att beskriva något på en mer detaljerad nivå kan ord, bilder eller tecken fylla den funktionen, men då utan att den emotionella aspekten av kommunikationen går förlorad.
Att vara i nuet och inte flyta bort i tanken är en grundläggande del av emotionellt intelligent kommunikation. När vi är närvarande förmedlar vi att inga tankar eller andra distraktioner är viktigare än den vi talar med.
En emotionellt intelligent person inser betydelsen av att lyssna. När vi lyssnar är vi inte enbart intresserade av att ta in information utan det är också då vi visa att det finns utrymme för den andres tankar och idéer. Efter uppmärksamt lyssnande är det ofta på sin plats att bekräfta samtalspartnern i ord. Detta kan göras även när man inte håller med den andre, genom att de skilda åsikterna uttrycks under respekt. En emotionellt intelligent person har aldrig något behov av att sätta dit sin samtalspartner.
Emotionell intelligent instruktion (Learning by doing)
Att förstå något fullt ut är att göra det. Även om vi på en konceptuell nivå kan förstå innebörden av att till exempel simma eller cykla är det först när vi behärskar dessa aktiviteter som vi inser vilken betydelse de har för våra liv. Instruktioner i olika former fyller en viktig funktion, men att prova själv under lekfulla former är alltid mer givande än att få en beskrivning. Ofta är rädslan för att misslyckas det största hindret för inlärning. Nyckeln för pedagogen är därför snarare att skapa en trygg stämning än att ge noggranna instruktioner.
En instruktion om hur en syssla bör utföras kommer sällan utan krav och förväntningar från den som ger instruktionen. Den som tilldelas uppgiften får då en känsla av att behöva prestera för att duga. Detta kan i många fall räcka för att personen ska ge upp, även om det handlar om mycket enkla saker. För en person som hela livet har hört (och känt) att hen inte duger kan denna press vara så påfrestande att hen i de mest banala sammanhang blir helt handlingsförlamad.
För att undvika press kan instruktören förmedla en otvungen känsla av att man inte behöver vara med om man inte vill. Att spontant visa något följt av ”Prova vettja!” eller ”Nu ska jag pyssla – de som vill får vara med!” kan vara ett bra sätt att bjuda in till inlärning.
Emotionell intelligent acceptans
Ibland blir det inte som vi har förväntat oss. Det kan kännas hopplöst när man som personal har planerat in en hel dag fullspäckad av roliga aktiviteter och deltagarna plötsligt börjar vägra. Det är inte ovanligt att en person sätter käppar i hjulen för en hel grupp genom att sätta sig på tvären.
Vid dessa tillfällen är det viktigt att alltid komma tillbaka till vårt huvudsyfte. Nämligen att det för oss alltid är viktigare att upprätthålla ett emotionellt intelligent förhållningssätt än att slutföra en aktivitet. Att tänka om och göra ändringar i schemat ingår i vårt arbete och att lyckas är inte synonymt med att slutföra en inplanerad aktivitet.
En konflikt som påverkar dagens planer kan upplevas som ett personligt nederlag för personalen. Om inte personalen är tillräckligt alert kommer hen att skuldbelägga sig själv (eller någon annan) istället för att acceptera situationen för var den är. Att acceptera betyder inte att resignera eller sluta sträva i en viss riktning. Det handlar enbart om att se verkligheten precis som den är och handla konstruktivt därefter. Med en accepterande inställning ser man möjligheter istället för problem. Att bli sittandes på en parkbänk för att någon vägrar att gå vidare kan vara ett bra tillfälle att prata ut och komma varandra lite närmare. Att acceptera en situation handlar ofta om att släppa taget om sin stolthet. Det finns inget likhetstecken mellan utförd aktivitet och bra pedagog. När personalen väl lär sig detta finns det inte längre någon stolthet kvar att försvara.
Emotionellt intelligenta relationer
Vikten av goda relationer kan inte nog understrykas. Med tid bygger personalen upp en unik relation till varje enskild individ. Vår målsättning är att ge varje individ möjligheten att skapa långa varaktiga relationer till personalen.
En emotionellt intelligent relation är en relation där två människor ger varandra utrymme att vara sig själva. Personalens uppgift blir att ge den enskilde en känsla av att hen duger som hen är. När den enskilde utstrålar osäkerhet i olika former bemöter personalen detta med ett lugn som förmedlar att det finns utrymme för denna osäkerhet. Ingen behöver prestera på topp för att få vara en del av vår gemenskap. När den enskilde känner detta skapas ett förtroende till personalen, därefter dröjer det ofta inte länge förrän osäkerheten börjar släppa.
Samspelet med den enskilde blir en extra utmaning för vikarier och ny personal som ännu inte har hunnit skapa starka band till den enskilde. Ny personal bör vara medveten om detta och inte jämföra sig med hur andra (som redan har skapat starka band) lyckas. En stor utmaning för ny personal är att acceptera att färre aktiviteter blir utförda samt att undvika att pressa den enskilde till den ”nivå” som hen annars ligger på. Övrig personals uppgift blir då att stötta den nya personalen och ha förståelse för att dessa problem kan uppstå.
Emotionell intelligent gränssättnig
Vi arbetar mycket med att förhålla oss till starka viljor av olika slag. Ofta kan dessa viljor vara positiva och då blir vår uppgift att hjälpa den enskilde till förverkligande. Inte allt för sällan handlar det dock om viljor av mer destruktiv karaktär. Det kan röra sig om att vilja göra något som är negativt, t.ex. att äta för mycket eller att spela för mycket datorspel. Eller så kan det handla om att inte vilja göra något som är positivt, t.ex. att inte vilja åka till skolan eller sköta sin hygien. Dessa situationer kan i värsta fall leda till aggressiva utåtagerande beteenden.
Det traditionella sättet att bemöta starka viljor är genom en direkt motreaktion, där pedagogen kommer med pekpinnar och talar om rätt och fel. Det emotionellt intelligenta förhållningssättet skiljer sig från det traditionella förhållningssättet i den bemärkelsen att det inte kräver någon direkt motreaktion. Fokus hamnar istället på att skapa en känsla av att det inte finns någon motståndare och därmed inte heller någon strid att utkämpa. Vi undviker onödiga moralpredikningar och uttryck för hur någon borde bete sig. När en individ känner att det inte finns någon strid att utkämpa lugnar hen ofta ganska snart ner sig. Personalen kan då sitta med en stund i tystnad tills spänningarna släpper helt.
Vår erfarenhet säger oss att när någon beter sig illa handlar det mer sannolikt om dålig självkänsla och stress än om bristande omdöme.Ofta vet vi människor redan inners inne vad som är rätt och fel. Ibland behövs dock en förklaring till varför man måste bete sig på ett visst sätt. Om så är fallet väntar vi tills den enskilde har lugnat ner sig innan vi börjar förklara.
Att undvika direkta och hetsiga motreaktioner innebär inte nödvändigtvis att aldrig agera eller säga till på skarpen. Ibland kräver situationen att personalen handlar snabbt. När vi behöver skydda den enskilde från sig själv eller från omgivningen, använder vi mjuka, men bestämda rörelser. Ofta är det bra att så snart som möjligt ta sig till en avskild plats där den enskilde ges möjlighet att lugna ner sig tillsammans med en personal. När vi tar i andra undviker vi hetsiga och hårdhänta rörelser. Vi använder hela kroppen och ställa oss i vägen för att hindra att någonting går illa. Vi drar inte i armar eller kläder. Även när vi använder kroppen behåller vi ögonkontakt och använder en lugn och bestämd röst.
Vårt förhållningssätt och pedagogik baseras inte i första hand på någon specifik vetenskaplig metod utan är ett resultat av vår samlade erfarenhet och våra många år inom branschen. Om vi i vissa sammanhang talar om det rätta/sanna förhållningssättet hänvisar vi inte till någon vetenskaplig studie utan syftar enbart på hur vi upplever att det är. Vårt arbetssätt har även inspirerats av litteratur och forskning inom olika områden. Vi är bl.a. intresserade av hur t.ex. mindfulness och acceptans kan användas inom omsorg. Uttrycket ”emotionellt intelligent omsorg” gör inte anspråk på att vara en vetenskapligt beprövad metod utan är enbart det begrepp vi använder när vi beskriver vårt arbetssätt
